Tackar som frågar

  Ni vet, ni som följt mig att jag gillar att iaktta vardagen. Det finns så mycket underhållning att se där ute. Sen har jag ju ingen TV längre så det gäller att ta tillvara på skådespelen på gatan.

  När jag kommer ut från mataffären ser jag en ung man som stannar till för ett papper som ligger framför honom. Det är inte många människor ute så här tidigt. Staden är lugn. Varför är jag själv vaken?
Den unge mannen... Killen böjer sig ner och plockar upp papperet. Jag gissar att det rör sig om ett kvitto eller liknande. Han ser sig omkring.

  På en bänk precis bredvid sig upptävker killen en äldre dam som just är i färd med att resa sig. Damen... Tanten reser sig mödosamt, rätar till sin stickade schal. Hon är en udda uppenbarelse. Långt grått hår i svans. Stora mörka glasögon. Kanske en gång en kvinna för de fina salongerna, tänker jag.

  Killen tar några steg mot tanten. Visar papperet och säger något jag inte hör. Däremot hör jag... Jag och hela Norrköping vad han får till svar.

  Det här är svaret (som jag minns det ordagrant): "Nej, jag behöver inte den. Du kan ta den. Ta den och torka dig i arslet med ungjävel. Gå hem och tvätta dig och häng inte mig i arslet. Snorunge!"

  Jag hörde som sagt inte vad killen sa, men med tanke på reaktionen så... Fy! Dagens ungdom alltså.

RSS 2.0